wp-1463672321421.jpg
Avsnitt

Avsnitt 15: Åsneprinsen, Vattnet drar, Stoner och en förbannad bokcirkel

Två veckor har gått, ett nytt avsnitt liv har fått! Och böcker har sannerligen blivit lästa. Förutom de som nämns i rubriken har Katta läst Det växer – en serieroman om abort, och Sofia har ÄNTLIGEN läst Oryx och Crake. En milstolpe! Katta är för övrigt så upprörd på en person i en av böckerna hon läst att hon slänger ur sig det hederliga, gamla uttrycket: pisspotta. Vi pratar om bokåtervinning, semesterläsning och pappersbok kontra e-bok. Den kanske största grejen som händer i det här avsnittet, dock, är att vi startar upp en förbannad bokcirkel! Då och då i den här podden kommer vi att förbereda er på en bok som vi båda kommer läsa och diskutera ett eller två avsnitt fram. Ni får möjlighet att själva leta upp och läsa boken och sedan, någon dag efter att avsnittet släpps, cirklar vi boken på vår facebooksida. Är det inte fantastiskt? Men – tänk inte mer på det nu. Gå in och lyssna på avsnittet istället och tänk på det sedan!

Recensioner

Veckans tips

Bok till En förbannad bokcirkel (inför vecka 22, 2016)

Meg Rosoff, Så har jag det nu

Övriga böcker som diskuteras

Andra tidsfördriv

Bibliotek som vi älskar

Recensioner

Fader vår av Inger Edelfeldt

13066981_O_1I nästa avsnitt kommer jag inte att prata om Fader vår. Jag försökte, men vi hade teknisk otur vilket i sin tur ledde till att jag blev förvirrad och inte alls gav boken den recension den förtjänar. Så här kommer istället lite av det jag ville säga om den:

Fader vår är Inger Edelfeldts senaste roman. Berättarjaget är Anna. Hon är fyrtio plus, cynisk och alldeles underbar. Jag faller pladask för henne – kanske för att jag ser mig själv i hennes lite sökande men ändå misstänksamma inställning till livet?

Anna har aldrig känt sig som en del av sin egen familj (det har dock jag alltid gjort med min – undantaget puberteten). En ”ständig vittring av falskhet” gjorde henne till ett temperamentsfullt litet barn, som i sitt sökande efter ”sanningen” växer upp och utbildar sig till journalist. Falskheten Anna vittrat visar sig vara en familjehemlighet, som hennes moder förmedlar helt osentimentalt efter faderns död. Annas far är inte hennes biologiska far. Modern vet vem den biologiska fadern är, men har inga planer på att själv söka upp honom utan hänvisar Anna till telefonkatalogen ifall hon är intresserad. ”Du brukar ju vara nyfiken”

Det tar sin tid, men efter ett tag åker Anna till gården Hagbraket utanför Örebro, för att ta reda på vem han är – mannen som troligen är hennes biologiska far (helt säker kan hon ju faktiskt inte vara). Genom samtal med hans grannar växer bilden av en mycket osympatisk man fram, en bild som sedan bekräftas när Anna möter honom. Hon flyr.

Flera år senare råkar Anna ut för en slump (eller ödet?) som gör att hon får upp ögonen för Hagbraket igen. Något förklädd beger hon sig tillbaka. På gården finns numera healern Muni Ra som botar sina besökare med kärleksenergi, ett litet läger med sökande människor i olika format och Vendela. En person, som mest troligt har hittat ett bra sätt att lura till sig pengar, tänker Anna. Cynisk halvvägs in i märgen men ändå öppen för att hitta svar, blir hon förvånad men inte övertygad av vad hon upplever vid besöket. Hon försöker fly och distansera sig från gården igen, men dras hela tiden tillbaka.

Boken är på alla sätt fantastisk. Den är fyndig, lätt att ta till sig och har ett driv som gör att jag hela tiden ”ska bara” när jag läser den. ”Vi måste gå nu Sofia” ”Jag ska bara läsa ut den här sidan!” ”Du sade ju att du skulle laga mat Sofia” ”Jag ska bara läsa ett kapitel till!” ”Sofia, vi har inte fått kontakt med dig på hela dagen” ”JAG SKA BARA LÄSA UT BOKEN LÄMNA MIG I FRED FÖR FAN”.

Boken ställer stora frågor, men gör inte anspråk på de stora svaren (om de nu finns, hör jag boken väsa till mig när jag skriver det här). Att jag är ateist och lagd mer åt det skeptiska hållet kanske bidrog till att jag var lite rädd i början, men trots min inställning tyckte jag mycket om boken. Dels för att den påminner om att även om du själv blir salig på din egen tro (eller icke-tro) så får andra hjälp av att bli saliga på något annat. Dels för att frågan om vem, eller vad, som är en far går som en röd tråd genom berättelsen. Men framförallt tycker jag om boken på grund av Anna. Hennes lite ironiska personlighet ger en fin distans till något som hade blivit svulstigt i fel händer.

Rekommenderar jag boken? Jajamensan! Det är en finurlig och välskriven bok. Om du sedan tar med dig frågorna eller låter dem stanna i romanen, väljer du själv.

 

Övrigt

Bokbloggsjerka 13-16 maj 2016

jerka11Jag har tänkt ganska länge att bokbloggsjerkan verkar ju himla kul och tänkt att det vore ju läckert om jag hade en bokblogg och kunde delta. He he he, det har jag ju visst. Även om vår poddblogg är lite sömnig (ni vet, småbarnsmorsor, heltidsarbete, poddinspelningar, yada yada yada) så är vår avsikt egentligen att blogga om böcker, för vi hinner ju långt ifrån med alla böcker i podden. Speciellt inte när vi är inne i läsflow.

Hur som helst, veckans jerka!

Av böckerna i din bokhyllan, vilken titel beskriver dig bäst?

Nu är det ju så här, i ärlighetens namn, att jag inte har en särskilt välfylld bokhylla alls. Jag försöker att inte samla på mig allt för många böcker, ger gärna bort, skänker till välgörenhet och ställer i bokhyllan på jobbet – och lägg där till att jag mest läser böcker i plattan nu för tiden, så förstår ni kanske det magra utbudet av böcker i Casa Katta. Alltså, det är klart jag har böcker hemma, men vi snackar liksom inte många hyllmetrar.

Men jag landar på denna, The tattooed lady av Amelia Klem Osterud, av den enkla anledningen att jag har tatueringar och är en lady. Ja, i alla fall vissa dagar. Eller tatueringarna har jag ju alla dagar – men hur ladylike jag är varierar helt klart.

wp-1463301675895.jpg

En historisk bok om kvinnan och tatueringar. Åh, älskar sådana här böcker.

Övrigt

Årets bok 2016

wp-1463211432170.jpg

I dagara (eller i förra veckan – jag lider av en superskev tidsuppfattning just nu) outade Bonniers bokklubbar de tolv nominerade böckerna till Årets bok 2016. Jag har läst en av de nominerade böckerna (Haag) och har en stående i bokhyllan (dock inte alltid omgiven av en ljusslinga och lutad mot mitt arv efter farmor – helt och hållet iscensatt för bild enkom) samt en som väntar i plattan (Ferrante)

Ljuset vi inte ser av Anthony Doerr
Stora små lögner av Liane Moriarty
Min fantastiska väninna av Elena Ferrante
Gånglåt av Elin Olofsson
Millenium 4 av David Lagercrantz
Alma Whittakers betydelsefylla upptäckter av Elizabeth Gilbert
Arvet efter dig av Jojo Moyes
Det är något som inte stämmer av Martina Haag
En hemlig plats av Tana French
Kärlek sökes av Carin Hjulström
Simma med de drunknade av Lars Mytting
Snövit ska dö av Nele Neuhaus

Jag skulle väl kunna tänka mig att läsa i stort sett alla av dessa. Med ett undantag: Millenium 4. Jag har inte läst Stieg Larssons böcker och har inget som helst sug efter Lagercrantz fortsättning. Detta beror väl mest på att jag är väldigt oförtjust i honom. Jag vet, sånt ska man kanske inte basera sitt läsande på – eller? Vad tusan! Det är klart man kan! Det finns så himla många böcker jag vill läsa att jag inte lär ägna tid på en författare som jag tydligen har sådana issues med som jag har med Lagercrantz.

Hur som – vilka har ni läst? Vilka gillar ni? Tittar ni in här på bloggen och läser våra sporadiska inlägg mellan poddpubliceringsdagarna?

wp-1462510891815.jpg
Avsnitt

Avsnitt 14: Skrattyoga, århundradets tråkigaste kärlekskrig och melodifestival

Vi dricker lite vin och spelar in avsnitt fjorton, där en av oss har firat valborg med trotsiga barn, en annan varit på skrattyoga (för tolv år sedan) och båda försökt ta sig igenom Århundradets kärlekskrig av Ebba Witt Brattström. Sofia har läst deppiga Christina Stiellis Jag älskar dig inte, medan Katta har kört igenom det peppiga verket Dumplin‘ av Julie Murphy. Det här är över huvud taget vårt kanske peppigaste avsnitt där vi efter ett halvt glas vin bland annat pratar om hur vi vill ha våra begravningar, hur en av oss hade en relation med en störd man och om sicklit – litteratur som skildrar sjuka. Men räds icke! Det blir även lite feministpower från Bitch Planet, lite barnbokstips och våra favorithits från melodifestivalen. Skål!

Recensioner

Veckans tips

Övriga böcker som diskuteras

Andra tidsfördriv